Moorea-Huahine


Första dagen på Moorea stötte vi ihop med våra gamla vänner från Rancho Relaxo. Vi trodde inte vi skulle ses igen när vi skildes åt i Västindien. I höstas seglade de på ett rev så dom blev kvar här i franska polynesien över orkansäsongen. Nu har dom en ny båt,Suvarov, och äventyret fortsätter.
Vi har umgåtts mycket och lekt med deras underbara barn. Stranden vid ankringen har varit perfekt med picknickbord, dusch och palmer med drick kokosnötter, det blev många goa rom drinkar.

En dag fick vi för oss att ta en tur upp för kammen på berget vid ankringen. Det var kanon fin utsikt där uppe men jag med min höjdskräck vågade inte ta mig till toppen. Det var en alldeles för smal stig för att gå på när det var stup rakt ner på båda sidor. Utan Ola och Gee fick fortsätta ensamma.

Kl 11 varje dag matade dom hajar och rockor lite längre bort vid ett resort. Vid tog oss dit 2 gånger för det var så häftigt. Det är inte varje dag en rocka vill kela :) . Vi hade med oss en burk tonfisk som vi matade rockorna med. Hajarna cirkulerade så snällt kring oss. De höll sig på avstånd som tur var.

Vi var 4 båtar som seglade vidare tillsammans till Huahine, 3 svenska och Suvarov som är från Österrike.
Precis som alla andra öar här i Franska polynesien var Huahine också väldigt fin. När man tänker tillbaka på Huahine så gjorde vi egentligen inte så mycket utan mest bara umgicks.
Höjdpunkten på Huahine var skattjakten vi hade med barnen en dag. Alla rotade fram de mest pirataktiga de hade på båtarna och Carro ritade en skattkarta and off we went sjungandes på piratvis,arrrrr!!

Vi hade hört att lokalbefolkningen här skulle vara fientliga mot turister. Men så upplevde verkligen inte vi det. Vi träffade en så trevlig familj. Alla stränder var tydligen privatägda och vi höll till på deras strand. Men vi var så välkomna, de kom med drick kokosnötter,  frukt och brödfrukt. Som tack fick de rom av oss.

På väg tillbaka från en snorklings tur fick Ola syn på en bläckfisk. Men tyvärr hade vi inte harpunet med oss. Vi ville inte gå miste om chansen att smaska på friterade bläckfisk så Ola stannade kvar och passa på den medan jag simmade fort tillbaka till båten och hämtade harpun och machete.
Det var en rejäl match mellan Ola och bläckfisken. Det tog hela 20 minuter att få den ur sin lilla håla och vid 2 tillfällen sprutade den bläck så vi det blev svart runt oss. Väl ute tog vi iland den och slog den mot en sten för att få den mör. Sedan tryck kokade vi den, tyvärr lite för länge, sedan friterades den. En lång process för så lite mat :) .

Vi hade gärna stannat längre men vi ville hinna ta oss till Bora Bora till midsommar och behövde göra ett kort stop på Raitea innan för att fylla på förråden och få lite saker gjorde. Bora Bora är ju inte direkt känt för att vara billigt!